Björsaredsleden i Olofstorps fritidsområde, en härlig vildmarksupplevelse.

Björsaredsleden är cirka 6 km lång, men man har möjlighet att förlänga vandringen med ett antal kilometer genom att plussa på från två andra markerade leder. Så som jag gick blev sträckan nog upp mot 12 km.
The trail Björsaredsleden (red marking) is about 6 km long, but you have the opportunity to extend the hike by a number of kilometers by adding two other marked trails. As I go, with starting from the parking lot "Pendelparkering" the distance was about 12 km.


Det har gått något år sedan jag hittade kartan ovan på nätet, eller rättare sagt kartans föregångare där endast den röda Björsaredsleden var inritad. Jag läste att Göteborgs kommun hade anlagt leden. Nu har det tillkommit en gul led mellan Knipared/Björsared - Olofstorp och även en vit led som inte syns på kartan. Fler leder betyder som sagt att man kan förlänga vandringen med några kilometer, eller korta ned den om det är illa ställt med kondisen, viljan eller tiden.
Kartan har jag hämtat här hos Bergum Gunnilse Utveckling. På deras sida hittar ni en karta i pdf-format där även den vita leden finns med. Den vita leden fann jag vara utmärkt att följa ett stycke när jag tog mig från pendelparkeringen och upp till Björsaredsleden (även tillbaka ned igen).

Det finns idag ingen parkeringsplats i direkt anslutning till Björsaredsleden, men pendelparkeringen är som sagt en utmärkt startpunkt. Från parkeringen och upp till Björsaredsleden är det inte mer än cirka 700 - 800 meter om man går så som jag gjorde. Nu skall jag visa, häng med, det är närapå fint den biten också 😁

Jag korsade Gråbovägen och följde sedan Björredsvägen / Östra Björredsvägen. Det började regna lagom till att jag gick iväg, så regnstället på gällde.


Bild ovan: Till vänster om gården/ladan leder en stor stig upp i berget, se bild nedan. Några meter ovanför ladan när jag kom in i skogen svängde jag vänster in på en liten stig. Det gick att se en vit markering, men särskilt tydlig var den inte. Ett par meter in på stigen korsar man över en liten bäck, utmärkt att skölja av skorna i när man kommer ned igen. Jag följde stigen upp och in på berget (några tydliga vita markeringar syntes inte) fram till att jag stötte på Björsaredsledens röda markeringar. OBS: håll höger (rakt fram) i två stigskiljen när man närmar sig toppen. Vik absolut inte in på någon stig till vänster förrän du nått fram till vid Björsaredsledens röda markeringar.



På kartan ovan har jag ritat in den vita leden, eller rättare sagt den del av den vita leden som jag gick för att ta mig upp till Björsaredsleden, och även den del jag gick för att förlänga vandrings"slingan". Det samma gäller den gula leden. Hela den gula leden ser ni inritad på kartan högre upp i inlägget.
När jag kom fram till Björsaredsleden (röd punkt), följde jag den åt vänster. Inom kort kunde jag skymta lite utsikt ut över dalen mellan trädstammarna. Tog ingen bild där, men på filmen syns något.

Bild ovan: Här kom jag fram till en av startplatserna för Björsaredsleden, nästan längst upp på Hallmans Väg. Men upp till den här startpunkten är det klart längre att gå från pendelparkeringen.
Nu hade det upphört att regna, så regnstället åkte av. Trots att jag har ett ganska dyrt regnställ så andas det dåligt. Kläderna under regnstället blir ungefär lika blöta av svett som dom skulle bli blöta av regn utan regnstället. Om jag står stilla går det bra, då blir jag inte särsilt varm. Men då kommer jag ju ingenstans.


Nu en fin avstickare förbi tjärnen Horsöcket och vidare över berget ned till Iglatjärn. Men som sagt, det är just en avstickare. Man måste gå samma väg tillbaka om man vill följa märkt led. Skopar man den här avstickaren kan man dra av lite drygt 2 km på vandringen = cirka 10 km kvar.
Leder detta till svår beslutångest tycker jag i alla fall att den korta promenaden till Horsöcket är ett absolut måste. Max ett par hundra meter, sedan kan du bada, på egen risk.
Nu hoppar vi direkt fram till Iglatjärn och så får ni titta på bilderna jag tog på tillbakavägen.

Bild ovan: Iglatjärn skymtar mellan träden. Stigen gick inte helt fram till tjärnen (vad jag såg) utan försvann in bland husen. Jag gick därför inte helt fram utan vände tillbaka i botten av backen (så jag inte missade uppförsbacken tillbaka = ger starka benmuskler). Det är en jättefin promenadsträcka mellan dom två tjärnarna.


Det var stilla och rofyllt vid den lilla tjärnen Horsöcket. Här började det regna igen. På och av med regnkläder, så såg dagen ut. Jackan höll jag i alla fall torr på så sätt, den låg i säcken när det regnade.



Bild ovan: På stabil spång/bro över Stora mossen.
Underbar vandring på underbara stigar i underbar vildmark. Visst, det var lite blött här och var men jag hade inga som helst problem att ta mig fram torrskodd. Ja ja, jag ser väl också att jag hade gummistövlar på mig. Men jag tror inte att resultatet hade sett mycket annorlunda ut om jag gått i typ löparskor. Jag hade kanske fått hoppa lite på några ställen, men ...äh. Jag stötte ihop med sex personer längs leden. Alla sex var ute och sprang och ingen av dom sprang i vandringskängor. Men visst, tidvis och bitvis kan nog kängor vara bra.


Bild ovan: Mellan dom här bänkarna och grillplatsen på bilden nedan är det grusväg som serveras. Hm... tur att det inte var sååå långt mellan bänkarna och grillplatsen.
Grillplatsen låg kanske inte på den mest idylliska platsen längs leden. Men grusvägen underlättar transport av material, så det handlar väl mest om ett praktiskt val av plats.


Från grillplatsen (röd punkt) och norrut fortsatte det på bästa sätt. En härlig mjuk skogsstig leder genom vacker och varierad natur. Vildmarkskänslan är påtaglig. Man får ha ögonen öppna, här är det bara din egen fantasi som avgör vad du möter i skogen.



Bild ovan: Här hade jag kommit ut på grusspåret runt Tyrsjön. Något jag kände begränsad glädje över. Det blev som ytterligare ett hack i en ljuvligt vacker musikskiva. Men men, dom flesta vill ju gå på ett stumt och preparerat underlag när dom ger sig ut i naturen. Så grusspåret runt Tyrsjön har glatt och glädjer många.
Jag funderade på om det inte hade varit finare att gå på västra sidan av Tyrsjön, då hade man kommit närmare inpå sjön. Men men, det blir nog något Vandringsgänget kommer att få uppleva.
Hur länge följer leden grusspåret? Tja, nära på 800 Meter skulle jag säga, utifrån vad kartan visar. Men sedan så "jippi" svänger leden av grusvägen upp i skogen och in i den vildmark jag kunde se från grusspåret men inte gick i.
Snart befann jag mig i en storslagen granskog med mossa på marken. Som ni kan se på bilden nedan är det en gul markering på trädstammen också. Den gula leden startar vid Tyrsjön, eller rättare sagt där jag vek av grusspåret (se översta kartan i inlägget).


Bild ovan: Jag befann mig vid den röda punkten på kartan nedan, stigskiljet där lederna delar sig. Mitt vandringstips fortsätter nu på gul led söderut och sedan vit led norrut, upp till min startpunkt för Björsaredsleden. Jag rekommenderar starkt att man går den sträckan, så himla fin. Men har man inte ork eller lust följer man istället Björsaredsleden vidare. Det kortar ned vandringen med säkerligen drygt 2 kilometer.
Vi kollar några bilder från "genvägen".


Björsaredsleden fortsätter genom trolsk granskog, en liten bit till, det är helt magiskt. Om man gillar granskog.



Bild ovan: Kolla bilden, memorera vyn, här är cirkeln sluten, se kartan nedan (röd punkt). På samma vitmarkerade stig tog jag nig ner till Björsared igen.
Nu kollar vi vad man kan se om man istället följer gul led och vit.


Granskogsdosen blir ungefär lika stor om man följer gul led. Men jag tycker nästan att vandringen över tallmon är lika fin, på sitt sätt. Längst ned i söder där gul led vänder tillbaka norrut hittar man vindskyddet nedan. Ser ut som ett litet tält på kartan.



Bild ovan: I kanten på Krokmossen. Populärt namn på mossar.
Bild nedan: Här var jag inne på Björsaredsleden igen och strax var cirkeln sluten. Jag följde vit led ned till Björsared, alltså samma stig som ledde mig upp till Björsaredsleden.

Detta är en underbar vandring, oavsett hur man väljer att gå. Det är också en ganska lätt vandring, om man nu inte är helt grön när det gäller att gå i terräng, eller om man av andra orsaker har besvär med att gå på stig. Annars tyckte jag att stigarna var ganska rena från rötter och stenar. Men nu snackar vi om mitt minne, och det är inte alltid det bästa.
Här är filmen från den här vandringen.
Kolla detta vandringstips där jag går runt Älsjön som går fint att kombinera med Björsaredsleden/erna.
Du har väl koll på att alla mina vandringstips finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.