I väntan på förhoppningsvis bättre tider får ni här läsa ett gammalt opublicerat vandringstips från 2017.
Höst i Lessebo naturreservat 15 oktober 2017.
Jag och far körde ned till Letebo naturreservat för att vandra i vacker ekskog. Naturreservatet hittar man strax nordväst om Horred i Marks kommun.
Följande stod att läsa på Länsstyrelsens sida om naturreservatet (2017) : I den natursköna ädellövskogen utanför Horred kan du njuta av högväxta ekar, dramatiska bergbranter och en spännande flora. Det är ekarna som dominerar i området men man hittar också andra ädellövträd - som lind, alm, och ask. Genom området löper också en markerad och ganska lättvandrad stig.
Men.... vi kom inte att se någon ekskog för alla granar. Det fick i och för sig sin förklaring när jag senare läste sista raderna i Länsstyrelsens informationstext: Liksom i många andra ädellövskogar i länet är granen på frammarsch i Letebo. Granen konkurrerar med lövträden om utrymmet. Den viktigaste skötselåtgärden i reservatet kommer därför bli att successivt avlägsna gran från området till förmån för ek och andra lövträd.
Den gallringen hade inte blivit gjord när vi var där, och enligt källa har inget hänt till dax dato heller.
Vi parkerade vid folkhögskolan, mitt i kartan nedan, där det står parkering. Den här kartan och infon har jag funnit på helsjön.se långt efter att vi var i Letebo. Vi hade inget alls som visade några vandringsleder. Men det artade sig ändå som så att vi kom att gå två
av lederna. Först gick vi orange led (Kungsstigen), sedan lyckades vi även komma att gå samma stigar som Rosa leden (Letebostigen) följer idag. Men det var i stort endast sträckan ned till Stora Hornsjön som var uppmärkt då vi gick.
--------------------
----------------------‐--------
Att det nu har sprungit iväg 5 år sedan vi besökte Letebo naturreservat skvallrar väl om att jag inte kände mig helt klar med området såpass att jag kunde skriva ett rättvist och användbart vandringstips. Hade vi haft med kartan ovan hade det blivit annorlunda, då hade jag känt mig bättre bevandrad i området. Kanske kommer jag att besöka området igen, det får framtiden visa.
Bild ovan: tidigare var det markerat en utsiktsplats uppe på berget (Kungsstigen). Det var där vi stod nu. Vi bjöds fina höstfärger i träden intill. Men utsikt, nä den var igenväxt. Bild nedan: Infotavlan strax intill.
Bild ovan: Nu hade vi förflyttat oss ned till Letebostigen (inget som vi visste då).
Bild nedan: Här befann vi oss på en gammel färdväg som är på väg att förfalla. Det är stora stenblock som gett vika och sjunkit ned och bildat håligheter i vägen (som om man är liten kan ramla ned i). Men vi följde inte den gamla färdvägen, istället tog vi in på en stig till höger, det är den stigen som leder ned till Stora Hornsjön.
Strax var vi framme vid ett nybyggt vindskydd. Eller om det bara var grillplatsen som var ny. Vidare klättrade stigen nedför berget genom en trolsk granskog (som ju skall gallras bort är det menat). Till höger har man den mäktiga branten som vi tidigare stod på toppen av när vi gick Kungsstigen. Filmscenerna ger mycket bättre rättvisa åt detta härligt vilda parti. Synd att dom försvann i en hårddiskkrasch.
Och så kom vi ned till Stora Hornsjön. Det var fridfullt och vackert. Vi kom vidare att följa en liten, typ traktorväg fram till Leteboskolan. Och på den här sträckan kantades vägen av fina stora ekar.
Bild ovan: Leteboskolan och Letebogården.
Här tog vi vänster in på stigen som leder in på den gamla färdvägen = nu mer är det bara att följa Letebostigens märkning. Strax var cirkeln sluten.
Nä, nog skrivet nu,. .