Alf-milen vid Rigortorpet, Kungsbacka kommun
The Alf-milen is 10 km long and is easy to walk on mostly pleasant forest paths. But you walk a few kilometers on boring gravel roads as well.
5 april 2022
Tillbaka vid Rigortorpet (klubbstuga IF Rigor) och denna gång vandrade jag Alf-milen, en variationsrik naturrunda som bjuder granskog, tallskog, mosse, kärr, sjöar, gamla kalhyggen och annat. Dock bjöd Alf-milen även på lite långa grussträckor i mitten och mot slutet för att jag skall utdela en hel dröse tummar i luften. Men det är hur som helst en lättgådd och trevlig vandringsled, väl värd att spendera några timmar av sitt liv på.
När jag var här i januari 2017 gick jag Iglatjärn runt (4,5km) och jag blev görnöjd. Vacker mossig granskog och ett trolskt tjärn där dimman drev var något av det fina jag fick uppleva. Tyvärr har mycket av granskogen runt Rigortorpet avverkats sedan dess och det påverkar naturligtvis upplevelsen av "vandrings" leden. Granskogen var ju lite grädden på moset.
Dom senaste åren har ett stort arbete gjorts med att förbättra och märka upp nya spår i området, se karta längre ned.
Det är skyltat mot Rigortorpet från Älvåkersvägen, där jag börjat rödpricka. Här hoppar man också av om man åker buss, hållplats Fjälebo skola. Det är dock en bit att knata.
P-avgiften är 20:- , pengar eller swish = stötta IF Rigors verksamhet.
Alla spåren här har fått namn efter personer med anknytning till föreningen. Det grönmarkerade tiokilometersspåret har som sagt döpts till Alf-milen efter Alf Lundgren och Alf Olsson. Vad deras betydelse för IF Rigor varit genom åren kommer man så småningom kunna läsa om på slingan, har jag läst mig till.
Länk till kartan.
Ganska omgående befann jag mig på en grusväg som bl.a. Alf-milen följer upp på berget där granskog har fått ge plats åt ett stort kalhygge. Men men, det har gett lite utsikt, om man nu skall leta efter något positivt och den här avverkade biten avverkar man raskt och snart lämnade jag grusvägen och styggelsen bakom mig.
Bild nedan: En skylt visade att jag kommit 1 km in på Alf-milen. Jag såg dom flesta kilometerskyltarna, det var bara några längs grusvägarna som jag inte såg.
Bild ovan: Lilla Hålevatten syns mellan granstammarna. Hit fram hade stigarna varit bitvis ganska blöta. Men jag lyckades ta mig fram torrskodd.
Bilder nedan: En liten röd stuga vid sjöns norra ände.
Bild ovan: Sittplats för en person, med bord och utsikt över Lilla Hålevatten. Hundratalet meter senare var det dax för nästa sittplats med utsikt över samma vatten. Det var vid Torpruinen Hälsik.
Bild ovan: Det måste vara resterna av en stenugn jag stod och glodde på, där dom förr gräddade pizzor. Nedan sittplatsen jag redan berättat om.
Bild ovan: Här vill IF Rigor inte att man kör med motorfordon på spången, som typ en bil. Hade jag kört min bil hit så hade det blivit att lämna in den på en verkstad eller troligare skroten.
Bild nedan: mer granskog.
Men här njöt jag inte lika mycket. Den här gräsliga grovgrusvägen hade man placerat gröna markeringar utefter. Jag är nog inte ute och cyklar om jag säger att terrorn pågick i drygt en kilometer. Att mer granskog skall avverkas behöver man inte vara Einstein för att begripa.
Bild ovan: Skållesjön skymtar en bit bort. Nu befann jag mig på en mjuk härlig typ gammel traktorsväg/avverkningsväg, med en grässträng i mitten.
Bild nedan: Vid Skållesjöns strand. Det är fint i södra änden av sjön, se röd punkt på kartan nedan. Följ en liten gräsbevuxen stig utmed vattnet ett kort stycke så kommer du dit där den översta bilden i inlägget är tagen.
Strax söder om den röda punkten på kartan ovan hittar man kartan nedan. Den står där Alf-milen svänger västerut. Jag pekar på kartan. Det fanns flera sådanahäringa kartor ute i terrängen.
Bild ovan: Rigortorpet står det på träpilen. Jag hoppas ni hängt med såpass att ni är med på att det var dit jag var på väg, tillbaka.
Bilden nedan är tagen allra längst ned i södra änden av Skållesjön.
Bild ovan: Nu befann jag mig vid den lilla röda punkten på kartan nedan, strax före gården Ögärdet, inte långt från framme. Det tredje och sista gruspartiet är görlångt, se mellan dom svarta strecken. Helhetsbetyget sjunker, det är en tråkig avslutning man fått till, om ni frågar mig. När det är cirkus 300 meter kvar (gissning) bär det av in på stig igen genom en mossig granskog. En tröst, men....... nä, avslutningen är inget att hurra åt. Sån tur då att man kan välja bort mycket av grussträckan genom att istället vika in på gul led vid den större röda punkten. Tror inte heller att det påverkar så mycket på längden. Och vill man gå längre så kan man ju alltid följa det gulvita spåret runt Iglatjärn också.
Tillbaka vid Rigortorpet och nöjd med vandringen trors en överdos grusväg.Men som sagt, det går att kombinera olika leder och på så sätt få till det som passar en själv bäst.
Bild ovan: torpet hittar man strax intill Rigortorpet. Torpet verkade obebott, undantaget spökena.
Film från vandringen
Du har väl koll på att alla mina vandringstips finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.