Sörknattenleden i Sörknattens naturreservat. Åmål och Bengtsfors kommun.
Beautiful and hilly hiking trail in Dalsland. Length 7 km one way. You have to go the same way back. Read more here about the nature reserve and the hiking trail.
Sörknattenleden är ca: 7 km lång och sträcker sig genom naturreservatet från punkt A i söder till punkt B i norr. Parkering finns i båda ändar. Om man inte har två bilar så får man gå tillbaka samma väg = 14 km. Och eftersom jag inte hade två bilar så blev det så jag fick göra. På sidan vastsverige.com kunde jag läsa mig till att vandringsleden går i en rak linje mellan startpunkterna. Något som kan uppfattas som ett sjukt skämt efter att man gått vandringsleden. Men jag förstår vad man menar. På deras sida hittar man också en länk till en folder för naturreservatet och i den en bra karta över vandringsleden. Se längre ned. Sörknattens naturreservat bildades 1981 och har utökats fyra gånger sedan dess.
Juli 2018
Sörknatten har jag länge velat ta mig upp på. Faktiskt ända sedan 1993 då jag och far gick Pilgrimsleden och såg den kala vita toppen resa sig ur landskapet på den andra sidan av sjön Djup. Vi hade hört talas om Sörknatten som en av inspelningsplatserna för Ronja Rövardotter.
Jag valde att starta från den södra parkeringsplatsen, hur man kommer dit kan ni se nedan.
Kartor visar vart man hittar södra startpunkten och parkeringsplatsen. Det är bra skyltat från väg 2226 in till naturreservatet. Man får köra en bit på en smal slingrig grusväg.
Lådan var välfylld med foldrar. Kartan nedan finns som sagt i foldern och var till stor hjälp då jag ville veta var jag var någonstans och vart jag var på väg. Ett åskväder cirkulerade österut, men det var blått västerut över Vänern. Jag hade läst mig till att vandringsleden följer en bergsrygg med ett antal nästan kala "knattar" som sticker upp och liknar ryggen på en drake. Jag höll tummarna för att turen skulle vara med mig så att jag slapp blixtar och dunder uppe på drakryggen.
Bild ovan: Gällsjön strax intill parkeringsplatsen. Det är hyfsat flack terräng fram till Sörknatten (1,5 km), men där efter är vandringsleden ganska kraftigt kuperad resten. Har man ingen vana av att vandra i berg så kan det bli lite kämpigt, framförallt om det är blött och berget är halt. Man bör vara mentalt inställd på att här gäller bergsterräng och att varje kilometer därför tar avsevärt mycket längre tid att avverka än.......
Nu befann jag mig på Sörknattens topp 142 meter över havet. Utsikten var magisk. Till höger om toppröset ovan kan man se Kinnekulle på andra sidan Vänern, om man har mycket god syn. Dom flesta nöjer sig med att ta sig upp på Sörknatten, den omtalade toppen är deras utflyktsmål.
Nu fortsatte vandringen mot nästa knatte, det gick ned och sedan upp igen. På bilden nedan ser man Sörknatten i bakgrunden.
Bild ovan: Utsikten var inte fy skam från knatte två heller.
Mellan träden skymtar Kroktjärnet, snart hade jag gått halva sträckan.
Bild ovan: Här hade jag fin utsikt över södra delen av drakryggen. Längs bort sticker Sörknatten högst upp. På kartan finns bara tre utsiktsplatser markerade, "Predikstolen ligger inte längs Sörknattenleden". Och att man bara har markerat tre utsiktspunkter kan man kanske ha vissa synpunkter om. T.ex så är toppen jag sitter på ovan inte markerad. Men nog påminner väl det ändå lite om en utsikt. Jag har markerat toppen med rött på kartan nedan. Men okey, i ärlighetens namn har man fin utsikt för det mesta längs Sörknattenleden.
När jag passerat under kraftledningsgatan bar det av upp på Husdalsbergen, den sista riktiga stigningen Sörknattenleden bjöd mig på (innan jag skulle tillbaka igen). Jag fick snart ytterligare en knatte att spana ut från.
Här stod att läsa om en kostnär vid namn Otto Hesselbom. Jag blev dock inte klok på om Otto stod på denna plats när han målade.
En lång trappa ledde ned mot norra startpunkten, min vändpunkt.
På bilden ovan kan ni se hur norra parkeringsplatsen ser ut. Efter att jag knäppt bilden bar det av i raska steg tillbaka. Jag hade någon timma på mig innan det blev mörkt. Leden var bra uppmärkt, men jag var lite osäker på hur bra markeringarna skulle synas i min lilla lampas sken. Jag menar, för det mesta följer man ingen stig utan spanar efter nästa markering på berget. Men jag han fram, det blev inte mörkt förrän jag satt i bilen på grusvägen. Åskvädret slapp jag också, allt blev som jag kunde önskat.
Sörknattenleden gillade jag skarpt, den var omväxlande och lite utmanande. Och som sagt, man har utsikt för det mesta.
På Länsstyrelsens sida kan ni läsa mer om Sörknattens naturreservat.
Film från detta vandringstips. (Movie from this hiking tips, but sorry I speak Swedish).
Barnvagnsvänlig promenad? HA HA HA, HO HO HO
Till naturreservatet går inte att ta sig med buss, tåg eller spårvagn.
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.