Vandringsgänget fick uppleva Ugglemossen och Knipeflogsbergen m.m.
Tack för igår (13 mars 2022) alla ni som gjorde mig sällskap i den härliga vårsolen. Det blev en vandring som mäter cirkus 9 km och som vi avverkade med god marginal under 4 timmar och det inkluderade en slöarast på nästan en hel halvtimma = det flöt på i ett görabra jämnt och fint tempo.
Vi startade klockan 10:00 från parkeringsplatsen söder om Bertilssons stuga vid Lilla Delsjön. Siffrorna på kartan visar på ett ungefär platsen där bilden togs. Bild 1: En porlande bäck genom en mossig granskog, det är natur de ni. Till och med jag känner av min litenhet under dom höga granarna.
Bild 2 & 3: På lång spång över Ugglemossen.
Bild 4: Ett trolskt parti mossig granskog. Man kan nästan föreställa sig trollen.
Bilden som jag inte tog: Här blir det mycket finare när löven är på plats, jag lövar.
Bild 5: Onödigt med en bro över en bäck som är knappt 3 meter bred. Om man betänker hur bra bilder det kunde blivit annars.
Bild 6: Den här gången dröjde det hela 40 minuter innan det började pratas om fikarast. Ni upphör aldrig att förvåna. Men nu var det i alla fall strax dax för Anny (röd tröja) att plocka upp två läckra bakelser ur ryggsäcken. Den ena svalde jag 😛😌
Från Sörlyckan följde vi i stort den rödvita leden över Knipeflågsbergen ned till Bertilssons stuga. Detta är en mycket trevlig vandringsled som är lite lätt småkuperad.
Bild 7 & 8: Platsen där bakelsen hamnade i min mage, Rambergstjärn. Hit kom vi efter cirkus 90 minuter. Hit hade även en barnfamilj sökt sig för att i avskildhet grilla. Tror knappt dom märkte av att 32 vandrare slog sig ned runtomkring dem.
Bild 9: En trevlig mjuk skogsstig slingrar sig utmed branterna.
Bild 10: Här tog jag en bild av vandringstågets svans, en ansvarsfull uppgift Janne skötte med bravur, som vanligt.
Bild 11: Gänget samlat uppe på bröloppskullen "Go plats" (här gifte sig en kamrat). Fin utsikt bort mot Lilla Björketjärn.
Bild 12, 13 & 14: Ett vilt område vid foten av det stupbranta berget, här är klippblocken gigantiska.
Bild 15 & 16: En temperaturhöjande stigning, men det hördes inte mycket flåsande. Gänget har inte legat på sofflocket sedan förra vandringen.
Bild 17 & 18: Efter stigningen blev det en behagligt lätt vandringen fram till Bertilssons stuga. Den sista biten vek jag av den rödvita leden och följde istället en mindre stig utmed småbranter ned från berget.
Bild 19: På väg ned från berget. Strax vinkade vi hej då. Några styrde stegen mot Bertilssons stuga, övriga följde grusvägen fram/tillbaka till parkeringsplatsen. Jag såg ingen som gick ut på ett varv 2.
Filmade inget idag. Men på dom kommande vandringarna kommer jag även att filma. Då kan ni gå och tänka (sjunga) på Harpos välkända poplåt. Hej då.